Det värmande vedarbetet

2014-10-17 12.42.16Det har sagts många gånger, och tål att repeteras:
Att arbeta med sin egen ved från stock till kluven ved värmer fyrfalt (minst) redan innan man tänt sin brasa.

Först vid trädfällningen och kvistningen, därefter vid forslingen av stockarna, sedan vid sågningen till kubb och slutligen vid huggningen/klyvningen; i någon mån lätt uppvärmning vid intransport till vedboden och staplingen – och därefter med vedhämtaren in till kaminerna eller spisen.

Från forskningsrapport genomförda vid SLU (Statens Lantbruksuniversitet) 2006, vet man att:

  • 2/3 av hushållen med vedeldningsmöjlighet bereder veden själva
  • i medeltal lägger 1,8 personer per vedberedande hushåll ner 93 timmar per år på vedarbetet
  • veden motsvarar 7–11 % av avverkningsvolymen på privat skogsmark
  • bara hälften av de vedberedande hushållen äger skog

 

Vedhuggaråldern kommer sent

Känt är även att den s k vedhuggaråldern infaller för många vid 60-årsåldern. Detta hör givetvis ihop med att man längre upp i åldrarna får mer tid att ägna sig åt den både produktiva, motionstimulerande och (faktiskt!) meditativa vedhuggningen.

SLU har siffror även på vedhuggandet sett över ålder och kön:

vedarbetstid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomi – miljö – skogsvård – friskvård

SLU konstaterar i sin rapport, att vedarbetet kan bidra till god ekonomi, miljö, skogsvård och friskvård!

Det är nog få aktiviteter som kan stoltsera med så många potentiella nyttoaspekter på en gång, och vedarbete förtjänar därför att uppmuntras. Förhoppningsvis kommer forskningen att tillsammans med alla vedhuggande eldsjälar ute i landet utveckla och vidareförädla den lika uråldriga som nyttiga vedanvändningen.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *